Solen har lyst över Göteborg flera dagar i rad nu! 

Göteborg är Sveriges regn-metropol och därför har göteborgarna lärt sig att ta tillvara på de få soltimmar som bjuds. Det gör man genom att blixtsnabbt kunna anpassa sig till nytt klimat.

Förutom Stockholm så tror jag faktiskt att Göteborg är den enda staden i världen där majoriteten av innevånarna kan ha likblek hy och gå runt i dunjacka ena dagen, för att 12h senare se ut som ett gäng kanelstänger i solglasögon och flip-flops. 

Jag invigde våren genom att åka och hämta min nya cykel som jag fått äva av min vän Thomas. Cykeln är kolsvart och heter "Oscar". En fin efteträdare till min gamle följeslagare, den gröna cykeln "Bertil".

Resan hem med Oscar gick jättebra och min nya cykel gjorde mig på gott humör. Så gott att jag faktiskt bestämde mig för att börja med en ny serie här på bloggen. En serie där jag ska lista saker jag tycker om. 

Du, käre läsare, behöver säkert lite positivitet i livet efter att du har bläddrat igenom ditt Facebook-flöde, fullt med artiklar om: hur Donald Trump kan bli näste president i USA, hur kriget i Syrien påverkar typ alla i hela världen, hur alla dina kompisar gifter sig förutom du, (och om du har gift dig) hur mycket finare dina kompisars bröllopsfoton är jämfört med dina. Osv...

Så går kommer del 1 i serien "Saker jag tycker om. Av Mikael Johansson" Del 1: Dofter jag tycker om

1- Doften av kaffe på morgonen

2- Doften av nyduschade människor på stan

3- Doften av Syrenblommor på sommaren

4- Doften av nya skor

5- Doften hos frisörer

6- Doften av klementinskal och tända ljus på vintern

7- Kombinationsdoften av avgaser, varm asfalt, cigarettrök och kebab när man med bil kommer ankommer till Stockholm en sommardag och vevar ned bilrutan

8- Doften i en ishall

9- Doften (lukten) i en inpiskad och svettig danssal

10- Doften av konströk på en scen med snuskig heltäckningsmatta i en mörk krog

11- Doften av skärgård

12- Doften av gamla träbåtar

dofter, lukter, positiv, positivt,
 
 
En bild säger mer än tusen ord... Men är det verkligen bilden eller är det åskådaren som säger dessa ord? Sanningen finns ju ändå i betraktarens ögon... Eller gör den verkligen det?
 
Ett foto på 42-åriga Tess Asplund sprids nu som en löpeld. Till och med författarinnan J.K. Rowling har delat det nu berömda fotot tagit av fotografen David Lagerlöf.
 
Den stora gruppen med nazister marsherar på fram på stadens gator, resten av innevånarna står tysta och rädda och tittar på. Då plötsligt så ställer sig en svart kvinna mitt i vägen. Orubblig står hon där med knuten näve, öga mot öga med ondskan. Fotot är en symbol över hur den lilla människan står emot de stora onda krafterna. Som en David mot Goliat. Men är det verkligen det? Hur är egentligen historien bakom fotot? 
 
 
 
 
På första maj i Borläge så beslutar sig organisationen Dalarna mot rasism att anordna en demonstration. Över 1000 personer deltar i vad som blir en hel folkfest. Med clowner, regnbågflaggor och musik. Till och med polisen är med och dansar. Anledningen till folkfesten är att Nordiska motståndsrörelsen valt att demonstrera i Borlänge samma dag. De var, som ni kanske kan förstå... Inte alls lika många. I ren impuls så ställer sig Tess Asplund framför tåget med näven i vädret. En gest hon tagit efter Nelson Mandela och använt sedan hon blev aktivist för 26 år sedan. 
 
David Lagerlöfs foto av Tess Asplund jämförs med Hans Runessons fotografi "Tanten/Kvinnan med väskan" från 1985. Även detta är en stark bild. Den visar hur en gammal skröpplig pensionär vågar gå emot demostranterna i Nordiska Rikspartiet under deras demonstration i Växsjö. Det fotot valdes till årets bild 1985 och röstades även fram i slutet av 90-talet av tidskriften "Vi" och Svensk fotohistorisk förening till "Århundrades bästa bild". Motivet blev även en skulptur 2014 som visades på utställningen "Tantfullness".
 
Men historien bakom det fotot är något annat än vad vi vill att det ska vara. Tanten på bilden var egentligen 38-åriga Danuta Danielsson. Hon var psykiskt sjuk. Var känd bland växsjöborna att skrika hotfullt åt folk i affären och vistades tidvis på psyket på St Sigfrids sjukhus. Innan fotot togs så var Situationen runt Nordiska Rikspartiets demonstration redan väldigt hätsk och aggressiv. Folk kastade ägg på demonstranterna och Danuta revs med i tumulten och måttade ett slag mot en av demonstranterna. Efter händelsen så ångrade hon sig och ville inte prata om vare sig demonstrationen eller fotot. Hon tyckte inte om fotografiet och ville inte förknippas med det.
 
3 år efter fotografiet togs så tog Danuta livet av sig.
 (foto: Hans Runesson)
 
Danuta blev hyllad för något hon inte stod för. Men för oss andra så är Hans Runessons fotografi något annat. Danuta äger inte bilden... Det är VÅR bild och VI bestämmer vad den ska stå för och betyda...
 
Det här är inte någon kritik över hur människans ignorans kan göra osanning till sanning utan snarare en studie i hur människan kan ta något så trivialt som ett fotografi och själv tilldela det en mening och budskap. Något som slår an en sträng i oss och när tillräckligt många strängar börjat spela så är det omöjligt att stoppa musiken. 
 
Det kan vara uppmuntrande så länge musiken är dansant. Men man får vara på sin vakt att musiken hela tiden går i ens hjärtrytm. 
 
För är strängen din lättspelad, så kan du innan du själv anar det, ha börjat dansa efter en helt annan lyra...
 
 
 
 
 
För mer information om Dalarna mot rasism kan du besöka deras Facebooksida: https://www.facebook.com/Dalarnamotrasism
J. K. Rowling, Nazism, borlänge, demonstration, kvinnan med väskan, tess asplund, tessasplund,
 

Jag snackade med morsan på telefon för ett par dagar sedan. Hon hade precis bytt mobiloperatör och vi började diskutera ifall det var fördelaktigt för även mig att byta operatör. Rätt så snart så märkte vi att det är MÅNGA variabler som spelar in. Hur mycket surfar jag på mobilnätet? Hur ofta skickar jag sms? Eftersom jag jobbar mycket i Norge så har jag ett par andra saker vi var tvugna att kolla upp också. Priset att ringa till Norge, priset att ringa från Sverige till Norge, priset att ringa från min telefon när jag är i Norge till en annan i Norge med norsk mobiloperatör, priset att skicka sms från Sverige till Norge, priset att skicka sms från Norge till Sverige, priset att ta emot samtal från Norge i Sverige, priset att ta emot sms från Norge i Norge osv. *suck.

Varför är detta så krångligt då undrar ni?
Jo! Det ska jag tala om för er...

Det är för att varenda mobiloperatörföretag bygger sin egen mobiloperatörföretagsmast där man sätter sin egen mobiloperatörföretagssändare och mobiloperatörföretagsmottagare.

Om du använder operatör A i land X och vill ringa till din kollega i land Y som använder operatör B, så har inte operatör A några mobiloperatörföretagsmaster i land Y. Vilket gör att din operatör måste tex be att få använda operatör B’s mobiloperatörföretagsmast i land Y mot en speciell avgift. Detta resulterar i att det byggs VÄLDIGT många mobiloperatörföretagsmaster bredvid varandra, så att alla mobiloperatörföretag kan använda en egen mast istället för att betala en massa pengar till ett annat mobiloperatörföretag bara för att få låna DERAS mobiloperatörföretagsmast.

Morsan drog en bra liknelse:
- Det är som om varenda biltillverkare skulle behöva bygga egna vägar bredvid varandra och när man ska köpa bil, så måste man ha i beräkning vart man oftast kommer att vilja åka.

Okej. Jag bor i Göteborg och där finns det flest Volvo-vägar. Men sen vill jag åka och fira jul uppe i Luleå en gång per år och där finns det inte Volvo-vägar. Där är det bäst att äga en Skoda. Vill vi åka till Norge och jobba så får vi endast åka på Porsche-vägar i Norge mot en avgift på 5.20 SEK i minuten.

Det är HÄR jag vill införa världskommunism... Eller i alla fall en egen variant av det.

Tänk om hela världen gick ihop... Eller i alla fall hela LANDET (vilket inte borde vara så jävla svårt).

Här är min plan:
1- Staten bygger en gäng asbra master med feta antenner för mobiltelefontrafik
2- Mobiloperatörerna får, för en billig penning, hyra masterna för sina ändamål
3- Alla människor med mobiltelefon får svinbra täckning överallt och kan ringa till varandra kors och tvärs utan att det påverkar deras samtalskostnad.

När vi har gjort det så kan vi börja ta ut en avgift mot företag som fraktar gods via vägtransport, använda pengarna vi får av det till att bygga ut och subventionera järnvägen (som är en mycket mer energieffektiv form av transport). Med det så skulle SJ få slut på ursäkter att bli försenade och vi kanske skulle kunna rädda den här jävla planeten från koldioxidförgiftning.

När vi ändå är igång så kan vi flytta ut mycket av mjölk- och köttproduktionen till lokala bönder i glesbygden igen. Resten kan vi flytta till Sahara där grisarna snabbt skulle böka upp och befrukta jorden med sitt kissande och bajsande. Gräs, klöver och annat grönt skulle börja växa som korna mumsar i sig slipper vi skövla regnskog för att odla en massa soja att mata dem med. Finns det sen någon öken kvar så fyller vi den med solpaneler och så har vi el så det räcker och blir över också.

Sådär, jag har löst typ alla väldens problem!
Jag är fan bäst...

 

På tal om miljö, så kommer här ett TED-talk om ett land som medvetet är koldioxid-negativt.

http://youtu.be/7Lc_dlVrg5M

 

Kött, Mobiloperatörer, kommunism, telefon,